En relevant skola – något alla vill ha

Den senaste tiden har debatten om skolan varit het. Det har rasats och granskats och lyfts. Många tycker, och i tyckandet vill alla ha rätt. Ibland tycker man så benfast att man inte lyssnar. Det är inget konstigt, det är en del av det vi skolats in i. Att vilja ha rätt. Att äga sanningen. Elza Dunkels har skrivit ett bra inlägg om hur debatten förts.

Men. Det är ganska intressant att lyssna.

Det vi alla vill ha är en relevant skola. Jag tror det, men vi pratar olika dialekt och vi förstår inte alltid varandra. Vi vill ha en skola där eleverna inte gäspar, somnar och önskar sig bort. Rätta mig om jag har missförstått det. Jag försöker förstå båda de läger som har uppstått. Inte hålla med i allt, utan bara ta till mig för att kunna se hur vi ska förändra och göra något bra av det hela. Nu inleder jag en semestervecka då jag bara ska skriva. Skriva klart. En bok håller på att ta form och är i sitt slutskede. Den handlar om den relevanta skolan.

Jag har mycket att fundera på.

Vill du läsa mer om vad jag har för funderingar om en relevant skola, är du välkommen att läsa här, där jag har gått in lite djupare på det. För djupet, det är våra elever värda att vara en del av.

/IT-mamman

Att lyckas med språk

Pia Sundqvist vid Karlstad Universitet har skrivit avhandlingen “Extramural English Matters: Out-of-School English and Its Impact on Swedish Ninth Graders’ Oral Proficiency and Vocabulary” där hon visar att dataspel och internet på fritiden har stor påverkan på elevers ordförråd och muntliga färdigheter i engelska.
Det hon kan påvisa är att det ger bättre resultat om man producerar och skapar, än om man enbart konsumerar. Läsning, dataspel och Internet där ungdomarna tvingas lita på och använda sin språkliga förmåga ger mycket bättre resultat än om de bara tittar på film eller lyssnar på musik.

Kanske är det inte så konstigt att Marie Linders elever lyckades så bra på nationella proven i engelska. De hade fått prova en mängd olika sätt att lära. Läs och hitta länkar till sajter där elever kan kommunicera.

Vi behöver ta till oss forskningsresultat och goda exempel. Vi behöver få veta att pojkar har ett försprång med ett större ordförråd gentemot vad flickorna har, som inte sysslar med dataspel i lika stor utsträckning. För, som Sundqvist också konstaterar, om flickorna ägnade lika mycket tid på dataspel och Internet som pojkarna, så skulle flickornas språkfärdigheter antagligen vara vida överlägsna pojkarnas. Hon poängterar också att det inte finns någon koppling mellan elevernas förmåga att lära från fritidsengelskan och deras socioekonomiska bakgrund. Alla elever skulle tjäna på att lägga mer tid på sådana här aktiviteter. Sundqvist menar att lärare borde kunna anpassa undervisningen bättre om de vet hur eleverna påverkas av sina fritidsaktiviteter. Hon menar också att det kan vara intressant för föräldrar att veta vilka positiva effekter dataspelande kan ha.