Category Archives: Språkutveckling

Vilka lyckas och vilka är förlorarna i den svenska skolan?

Jag skulle kunna ge ett enkelt svar på frågan i rubriken. Den elev som kommer från en familj där man diskuterar, resonerar, argumenterar och samtalar mycket och som kanske till och med har studievana föräldrar kommer alltid ha lite lättare att nå skolframgång än elever som kommer ifrån familjer där man mer talar till, än samtalar med, varandra.

Elever med ett fattigt språk, oavsett om de har svenska som modersmål eller inte, kommer inte lyckas nå skolframgång om inte vi i skolan ger dem verktygen att lyckas. Det är skolans uppgift. Där misslyckas vi.

Maciej Zarembas artikel i DN om läskunnighet väcker en del tankar. Vad har hänt med de svenska elevernas läsförmåga? Det går inte att lyfta ut den frågan ur sin kontext för läsförmåga är ingenting utan läsförståelse. Har då elevernas förståelse försämrats? Eller har den alltid varit lika dålig? (För elevernas läsförståelse är inte bra.)

Förut krävdes ingen större läsförståelse för att lyckas i skolan. Det räckte med att minnas ord, formuleringar och faktakunskaper. Jag minns själv fasan i att för första gången möta ett samhällskunskapsprov med formuleringar som ”Förklara begreppet parlamentarism genom att exemplifiera”. Det svaret hade jag inte memorerat och jag hade knappt förstått vad parlamentarism innebar. Och som alla vet, det går inte att förklara något man inte har förstått. Inte heller argumentera eller analysera.

Så. Vad vet vi egentligen om vad elever förstod av det de läste förut? Vilka kontrollfrågor ställde vi? Kontrollerade vi faktakunskaper och ställde frågor om texters innehåll eller ägnade vi oss åt ”varför”- och ”hur”-frågor? Är det verkligen rättvist att jämföra då och nu?

Jag tror så här. Vi är överlag ganska bra på att undervisa i läsförståelse i de yngre åldrarna, upp till 3:an. Sedan tar det stopp. I 4:an, då det krävs enormt goda kunskaper i läsning (både avkodning och förståelse) för att kunna tillägna sig kunskap, slutar många att undervisa i läsförståelse. Många lärare tar för givet att eleverna har nått en viss nivå av läsförståelse och att eleverna klarar sig. Man går igenom ”svåra ord” och förklarar dem men man ger eleverna alldeles för lite undervisning i läsförståelsestrategier så de kan närma sig nya textgenrer. Vi måste också mycket tidigare än i slutet av mellanstadiet och i högstadiet låta eleverna närma sig andra texttyper än den skönlitterära/narrativa genren och den återberättande genren. Ett väldokumenterat sätt att lyckas med detta är att arbeta med genrepedagogik.

Vi tar för givet att eleverna har samma referensramar och inget kunde vara mer felaktigt. Den typ av elever (om man får generalisera) som hittills har lyckats i den svenska skolan kommer fortsätta att lyckas, oavsett undervisningssätt, metod och pedagogik men det är den andra gruppen, de som man ibland kallar lågpresterande, som har allt att vinna på ett språk- och kunskapsinriktat arbetssätt. Med våra nya styrdokument är detta inte längre bara något önskvärt utan något vi alla ska arbeta med.

Det finns en grupp elever som det inte ofta pratas om. Det är en grupp som blir större och större för varje år. En grupp som snart kommer synas i statistiken. Jag pratar om alla de barn och ungdomar som inte har ett fullgott modersmål. Som är födda i Sverige och som har föräldrar som gått i svensk skola (och som således inte har blivit skolade på sitt modersmål) men som ändå anser att deras förstaspråk/modersmål är deras starkaste språk. Dessa barn och ungdomar kan ha ett så fattigt språk (ur skolspråkligt perspektiv, vardagsspråket är oftast väl utvecklat) att de inte har språket som kognitivt verktyg att tillägna sig kunskap. De har helt enkelt inga krokar att hänga upp ny kunskap på. Där måste svenska språket bli deras starkaste språk och vi måste skapa möjligheter för detta. Många lyfter fram nyanländas skolresultat som en bidragande orsak till skolans försämrade resultat, och det är en viktig analys men kanske inte så allvarlig. En nyanländ elev som har ett fungerande modersmål och kanske en gedigen skolbakgrund har ibland större chanser att lyckas i svenska skolan än en flerspråkig elev som är född i Sverige. Det, om något, är allvarligt.

Vi måste, som jag om och om igen poängterar, satsa från början. Vi måste satsa på språkutvecklande arbetssätt i förskolan. Mindre barngrupper så barnen får mer samtalstid med vuxna. Vi måste satsa på kompetenta förskollärare som vet vad språkutvecklande arbetssätt innebär.

Vi måste kartlägga och analysera barns språkkunskaper och skaffa oss ett gemensamt språk så vi i grundskolan kan ta vid där förskolans arbete slutar. Vi kan inte längre ta för givet att våra elever lär sig läsa genom att läsa eller lär sig skriva genom att skriva. Vi måste undervisa explicit i hur man vet att en, t ex, argumenterande text är en argumenterande text. Först då kan eleverna få kännedom om, och förståelse i, hur man producerar en sådan text. Vi måste således fokusera på vikten av lärarens kompetens.

Språket är nyckeln till skolframgång men en god läsförmåga är det viktigaste verktyget. Det är där den svenska skolan fallerar och det syns framförallt i de ämnen där det krävs en exceptionellt god läsförmåga och förståelse för att kunna hänga med då ämnesstoffet är abstrakt, nämligen no-ämnen och matematik.

Detta inlägg är redan publicerat på Ny i svenska skolan men det talar på ett tydigt sätt om vad jag tycker behöver utvecklas i den svenska skolan och vilken kompetens lärare behöver vidareutveckla. Inom Skollyftet har vi lärare stor spridning inom vilka ämnen och åldrar vi arbetar med, och nu vill jag veta vilket utvecklingsområde du ser som det viktigaste för att fler elever ska nå skolframgång.

Uppdaterat: Ser nu att Johan Kant skriver i Expressen om att elevernas läsförmåga sjunker på grund av att lärarhögskolorna har brustit i sin utbildning av lågstadielärarna. Det är säkert en del av förklaringen. Men jag hävdar ändå att elever måste få fortsätta att få undervisning i läsförståelsestrategier under hela sin skoltid, i alla ämnen och då måste alla lärare besitta dessa kunskaper. Det handlar inte bara om att lära sig att läsa och att förstå det man läser. Det handlar också om att ta till sig kunskap genom läsningen.

//Anna Kaya

Annonser

7 kommentarer

Filed under Skoldebatt, Skolutveckling, Språkutveckling, Svenska/Sv som andraspråk

Projekt undervisa mig

Idag startade jag nytt projekt i en av mina ettor. Jag berättade för dem att jag hade tänkt på detta ett tag men att jag kvällen före kommit på hur jag skulle göra. Jag bad dem vara min ”testgrupp” då jag inte gjort detta förut. De var på.

Jag började med att be dem fundera på vad de var bra på. De fick post it-lappar att skriva på och jag samlade in dem och skrev upp alla förslag på tavlan. Sedan fick de fundera lite och jag gick runt och kollade av hur de tänkte. En del ville jobba ensamma, en del ville jobba tillsammans med någon annan. För att de skulle vara fler än två i en grupp ville jag att de hade ansvar för olika delar i det de ville lära mig.

När jag gick laget runt och sammanställde vad de ville lära mig blev det följande:

  • Grunderna i WoW (skapa en karaktär, lära mig styra den, hur man samlar ”items” och använder dem och vilken info på skärmen som är viktig i t.ex. en raid)
  • Grunderna i html (perfekt för mig enligt tidigare inlägg)
  • Skype – funktion, användningsområde (jag har inte använt det tidigare alls)
  • Göra diagram i excel
  • Fotboll – få insikt i hur alla olika cuper och tävlingar funkar, t.ex. Champions League, vilka lag det gäller, hur det spelas, etc. samt några exempel på dagens mest kända spelare
  • Kunna göra en hemsida med fakta om spelet Elderscrolls
  • Lära mig räkna volym i matte (när det gäller matte har jag verkligen glömt det mesta, så detta ska bli intressant)
  • Kunna skapa enklare rpg-spel, med sjuårige sonen som målgrupp samt fortsättningskurs på detta spel med lite mer avancerade grejer från en annan grupp
  • Grunderna i spelet Starcraft
  • Grunderna i PhotoShop
  • kunna sätta ihop ett paket med komponenter till ett datorbygge – vad jag behöver, hur jag ska tänka för att maxa prestanda, etc.

Innan jag startade hade jag ingen aning om vad detta skulle ge i kursen Svenska A. Om det inte gav något som hade med kursmål att göra hade jag ändå tanken att det var utvecklande för eleverna, att de genom att tänka på hur de bäst skulle lära mig något, också skulle utgå från hur de själva lär sig bäst. Men nu har alla har gjort en skriftlig planering med mina kursmål i respektive kurs, hur lång tid de tror att det tar, vad för material de behöver samt kanske det svåraste – hur de ska gå tillväga. En del har redan börjat skriva ner en manual till sitt område och samlat länkar till sidor med bra information. Detta tillsammans med de muntliga instruktioner de kommer att ge möter flera kursmål.

Men det viktigaste blir att de får fundera över hur man bäst lär sig något, vad man behöver tänka på när man ska instruera någon annan och också att de får större självförtroende när de inser hur mycket de faktiskt kan. Jag har tänkt att följa upp detta med mer arbete om personlig utveckling. Avslutningsvis ska de elever som vill få betygsätta mig men framför allt ska de få skriva ett omdöme, typ ett omdöme till mentorssamtal liknande det jag skriver till dem.

Lektionen idag var så givande och jag var glad – är fortfarande glad – och känner att detta kan bli bra. Fortsättning följer. Jag älskar mitt jobb!

/Carina Hasselgren

6 kommentarer

Filed under Språkutveckling, Svenska/Sv som andraspråk

7 sätt att effektivisera undervisningen

Ibland, när jag har tid, brukar jag sätta mig ner och läsa lite om hur man arbetar med språk- och kunskapsutveckling på Nya Zeeland och i Astralien. Mycket av deras arbete sprids till oss och även om inte allt går att överföra till svenska förhållanden så finns det ofta många godbitar att ta för sig av.

För ett tag sedan hittade jag ESOL Online, som är en enorm kunskapsbank för lärare som undervisar andraspråkselever på Nya Zeeland. På denna sida kan man hitta alltifrån deras läroplaner och bedömningsmatriser till konkreta pedagogiska tips och idéer för hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande.

På en sida hittade jag en lista med rubriken Principles of effective teaching and learning for English language learners som jag tyckte var så bra att jag har försökt mig på att göra en översättning. Det är nämligen inom detta område som den svenska skolan, och svenska lärare, har en stor utvecklingspotential.Speciellt nu när Lgr11 förtydligar vikten av språkutveckling i alla ämnen.

Vi måste hitta nya vägar så våra elever når målen i högre grad och låt oss tala klarspråk, en stor andel elever når inte målen pga att språket sätter hinder i vägen. Det behöver inte handla om andraspråkselever, det kan likaväl handla om elever som av andra anledningar inte har tillägnat sig skolspråket. Att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i alla ämnen gynnar alla elever, därför ber jag er att lägga lite tid och energi på att läsa dessa 7 punkter:

7 sätt att effektivisera undervisningen och inlärningen för (andraspråks)elever.

Genom att integrera följande sju principer i planeringen och genomförandet av din undervisning, oavsett ämne, kommer det att leda till att andraspråkselever i högre grad utvecklar ämneskunskaper parallellt med att de utvecklar sitt svenska språk:

1. Lär känna dina elever, deras språkliga och kulturella bakgrund, deras tidigare erfarenheter och kunskaper. Vad vet jag om mina elevers språkkunskaper? Känner jag till på vilken kunskapsnivå de befinner sig? Hur tar jag reda på detta och hur påverkar det planeringen av min undervisning?

2. Formulera målen för undervisningen, och kunskapskraven för eleverna, både utifrån ämneskunskaper och utifrån språkbehärskning. Vilka språkkunskaper behöver eleverna tillägna sig för att kunna nå målen och tillägna sig kunskap? Är eleverna insatta i vad de ska lära sig och vilka språkkunskaper de behöver för att kunna nå målen?

3. Se till att målen och undervisningen är uttrycklig och tydlig. Hur ser jag till att alla elever förstår målen och förstår vilken kunskap ska tillägna sig? Hur planerar jag undervisningen så att alla elever deltar aktivt? Hur kan jag göra min undervisning så begriplig att jag når alla elever?

4. Börja med konkreta, kontextbundna uppgifter för att göra det abstrakta enklare att förstå. Hur kan jag få med mig eleverna från det kända, konkreta, kontextbundna till det mer abstrakta, kontextobundna? Hur kan jag sätta olika begrepp i ett konkret sammanhang?

5. Skapa möjligheter för autentisk språkanvändning med fokus på ämnesspecifikt och akademiskt språk. Hur fokuserar jag på språkanvändningen i min undervisning? Ger jag eleverna möjligheter att upptäcka, tillägna sig och använda sig av det ämnesspecifika språk och de språkliga strukturer som kännetecknar ämnesområdet?

6. Säkerställ att det finns en balans mellan receptiv och produktiv språkanvändning vid varje undervisningstillfälle. Ger jag eleverna möjligheter att lyssna, tala, läsa och skriva vid varje undervisningstillfälle? Ser jag till att det skapas en balans?

7. Ge eleverna redskap och strategier för inlärning, uppföljning, utvärdering och självbedömning. Vilka möjligheter ger jag mina elever att reflektera över sin egen inlärning? Ger jag elever inlärningsstrategier genom att t ex ”tänka högt” och ge modeller på hur man kan närma sig en text? Hur ger jag eleverna redskap så att de ska klara av att göra egna utvärderingar och bedömningar av vad de har lärt sig?

Det behöver inte vara svårare än så.

(Inlägget är en omarbetad version av ursprunsinlägget på Ny i svenska skolan)

Lämna en kommentar

Filed under Språkutveckling, Svenska/Sv som andraspråk