Pia Sundqvist vid Karlstad Universitet har skrivit avhandlingen “Extramural English Matters: Out-of-School English and Its Impact on Swedish Ninth Graders’ Oral Proficiency and Vocabulary” där hon visar att dataspel och internet på fritiden har stor påverkan på elevers ordförråd och muntliga färdigheter i engelska.
Det hon kan påvisa är att det ger bättre resultat om man producerar och skapar, än om man enbart konsumerar. Läsning, dataspel och Internet där ungdomarna tvingas lita på och använda sin språkliga förmåga ger mycket bättre resultat än om de bara tittar på film eller lyssnar på musik.
Kanske är det inte så konstigt att Marie Linders elever lyckades så bra på nationella proven i engelska. De hade fått prova en mängd olika sätt att lära. Läs och hitta länkar till sajter där elever kan kommunicera.
Vi behöver ta till oss forskningsresultat och goda exempel. Vi behöver få veta att pojkar har ett försprång med ett större ordförråd gentemot vad flickorna har, som inte sysslar med dataspel i lika stor utsträckning. För, som Sundqvist också konstaterar, om flickorna ägnade lika mycket tid på dataspel och Internet som pojkarna, så skulle flickornas språkfärdigheter antagligen vara vida överlägsna pojkarnas. Hon poängterar också att det inte finns någon koppling mellan elevernas förmåga att lära från fritidsengelskan och deras socioekonomiska bakgrund. Alla elever skulle tjäna på att lägga mer tid på sådana här aktiviteter. Sundqvist menar att lärare borde kunna anpassa undervisningen bättre om de vet hur eleverna påverkas av sina fritidsaktiviteter. Hon menar också att det kan vara intressant för föräldrar att veta vilka positiva effekter dataspelande kan ha.
Skollyftet 